Instrumentet för internationell upphandling, dvs. förordningen om ömsesidigt tillträde till internationella marknader för offentlig upphandling (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031) trädde i kraft och började tillämpas den 29 augusti 2022. Kommissionen gav den 21 februari 2023 riktlinjer i form av ett meddelande för att underlätta tillämpningen av förordningen.
Bestämmelserna i förordningen ska också beaktas vid upphandlingsförfaranden som inleds i Finland. De upphandlande enheterna ska dock handla på det sätt som avses i förordningen först när kommissionen antar åtgärder mot ett land. Hittills har kommissionen meddelat en IPI-åtgärd. Mer om EU:s första IPI-åtgärd här.
Syftet med förordningen är att för aktörer på EU:s inre marknad främja nya handelsmöjligheter på upphandlingsmarknaden i tredjeländer, som tidigare till många delar har varit stängd eller begränsad för aktörer, varor och tjänster med ursprung i EU. I förordningen fastställs förfaranden enligt vilka kommissionen kan börja undersöka åtgärder eller praxis som hindrar eller begränsar handel i tredjeländer. Efter undersökningarna kan kommissionen vid behov inleda samråd med de berörda länderna för att undanröja handelshinder eller handelsbegränsningar.
I förordningen föreskrivs det också om kommissionens möjlighet att införa IPI-åtgärder för sådana åtgärder eller sådan praxis. Genom åtgärderna kan man begränsa tredjeländers tillgång till unionens upphandlingsmarknad, förutsatt att förhandlingarna inte leder till att marknaden öppnas. En förutsättning för att åtgärden ska kunna antas är också att den anses ligga i unionens intresse.
Förordningen tillämpas på förfaranden för offentlig upphandling som omfattas av tillämpningsområdet för direktivet om offentlig upphandling (2014/23/EU), direktivet om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2014/25/EU) och direktivet om tilldelning av koncessioner (2014/23/EU).
IPI-åtgärder tillämpas inte på länder som är parter i WTO-avtalet eller som ingått bilaterala eller multilaterala handelsavtal med unionen och som omfattar åtaganden om tillträde till marknaden för offentlig upphandling. Åtgärderna kan således endast gälla sådana upphandlingar vars ursprungsland inte har ingått internationella åtaganden om offentlig upphandling med unionen. Regleringen gäller alltså s.k. tredjeländer. Förordningen påverkar inte iakttagandet av WTO-avtalet eller andra handelsavtal som avses ovan. IPI-åtgärder kan dock fortfarande tillämpas på upphandlingar som inte omfattas av sådana handelsavtal.
Förordningen tillämpas på upphandlingsförfaranden som inletts efter att förordningen trätt i kraft. Tidpunkten för inledandet av en upphandling anses i allmänhet vara då upphandlingsannonsen publiceras. En IPI-åtgärd tillämpas endast på sådana upphandlingsförfaranden som omfattas av åtgärden och som har inletts mellan åtgärdens ikraftträdande och dess upphörande, återkallande eller tillfälliga upphävande av tillämpningen.
Dessutom tillämpas IPI-åtgärder endast på upphandlingsförfaranden vars uppskattade värde överstiger de tröskelvärden som fastställts av kommissionen. Minimitröskelvärdet för varor och tjänster är 5 miljoner euro och för byggentreprenader och koncessioner 15 miljoner euro. Tröskelvärdena är IPI-specifika, dvs. kommissionen fastställer i sista hand hur högt tröskelvärdet i slutändan ska fastställas. Tröskelvärdet kan således också vara högre än de föreslagna minimitröskelvärdena
Vid interna konkurrensutsättningar inom dynamiska upphandlingssystem kan åtgärder riktas mot konkurrensutsättningar vars värde överstiger EU-tröskelvärdet. I ramavtal tillämpas åtgärderna endast en gång då ramavtalet ingås. Åtgärderna tillämpas således inte på avtal som ingås med stöd av ramavtal.
Kommissionen kan på en motiverad begäran av en medlemsstat undanta lokala upphandlande myndigheter med en befolkning under 50 000 invånare från tillämpningen av förordningen. I praktiken förutsätter detta dock att vissa strikta kriterier uppfylls.
Dessutom har de minst utvecklade länder som förtecknas i bilaga IV till förordning (EU) nr 978/2012 beviljats undantag från unionens åtgärder, såvida det inte finns belägg för att det tredjeland eller dess aktör som anges i förteckningen har kringgått IPI-åtgärden.
Vid upphandlingsförfaranden som omfattas av IPI-åtgärdens tillämpningsområde ska den upphandlande enheten inkludera en hänvisning till tillämpningen av förordningen och eventuella åtgärder i upphandlingsdokumenten.
Detta förutsätter att den upphandlande enheten i allmänhet är medveten om de åtgärder som kommissionen har infört. Den upphandlande enheten ska dessutom kunna identifiera de upphandlingsförfaranden som hör till tillämpningsområdet för varje åtgärd.
En lyckad tillämpning av förordningen och IPI-åtgärderna förutsätter att den upphandlande enheten kan identifiera aktörernas, varornas och tjänsternas ursprung i varje upphandlingsförfarande som omfattas av åtgärdens tillämpningsområde.
Ursprunget för de olika aktörerna fastställs i regel på följande sätt:
Enligt förordningen kan den upphandlande enheten när som helst under upphandlingsförfarandet begära att aktören lämnar in, kompletterar, förtydligar eller fullbordar den information eller dokumentation som rör kontrollen av aktörens ursprung inom en lämplig tidsfrist. Förutsättningen är dock att begäranden görs i överensstämmelse med principerna om likabehandling och transparens. Om aktören underlåter att tillhandahålla sådan information eller dokumentation utan någon rimlig förklaring och därigenom förhindrar upphandlande enheter att kontrollera aktörens ursprung eller gör en sådan kontroll ogenomförbar eller mycket svår, ska aktören uteslutas från upphandlingsförfarandet.
En varas ursprung fastställs i enlighet med artikel 60 i förordning (EU) nr 952/2013, och en tjänsts ursprung ska fastställas på grundval av ursprunget för den aktör som tillhandahåller den.
Det bör noteras att IPI-förordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om ursprungsbestämning som det vid behov är bra att bekanta sig med. Dessutom har kommissionen gett närmare anvisningar om detta i sitt meddelande.
Den upphandlande enheten ska tillämpa kommissionens fastställda IPI-åtgärd vid ett upphandlingsförfarande som omfattas av dess tillämpningsområde. Kommissionen får som en IPI-åtgärd besluta att begränsa tillträdet för aktörer, varor eller tjänster från ett tredjeland till upphandlingsförfaranden genom att kräva att upphandlande enheter:
Vid fastställandet av åtgärden specificerar kommissionen tillämpningsområdet för varje åtgärd, inklusive följande:
Med poänganpassning avses den relativa minskning med en viss procentandel av den poäng för ett anbud som följer av en upphandlande enhets utvärdering av anbudet på grundval av de tilldelningskriterier, dvs. jämförelsekriterierna, som definieras i upphandlingsdokumenten Om pris eller kostnad är det enda tilldelningskriteriet avser poänganpassningen, vid utvärderingen av anbudet, den relativa ökningen med en viss procentandel av det pris som anbudsgivaren erbjuder.
I praktiken tillämpas åtgärden för poänganpassningen i utvärderingsskedet av tilldelningskriterierna, närmare bestämt vid beräkningen av det slutliga poängtalet. I fråga om poänganpassningen är det bra att beakta att den endast tillämpas på utvärdering och rangordning av anbud. Den påverkar alltså inte det pris som slutligen ska betalas enligt det kontrakt som ingås med den utvalda anbudsgivaren. Procentvärdet av poänganpassningen ska vara högst 50 procent av anbudets utvärderingspoäng beroende på tredjelandet och sektorn för planerade varor, tjänster, arbeten eller koncessioner. Vid upphandlingsförfarande där pris eller kostnad är det enda tilldelningskriteriet, ska poängjusteringen vara dubbelt så stor som det procentuella värde som det angivna poängtalet.
Åtgärden för uteslutning av anbud tillämpas i sin tur vid utvärderingen av urvalskriterierna, dvs. lämplighetskraven.
Den upphandlande enheten ska också ålägga den som tilldelas kontraktet och som omfattas av IPI-åtgärder vissa skyldigheter.
För det första ska upphandlingsdokumenten innehålla en skyldighet om att inte lägga ut mer än 50 procent av kontraktets totala värde på underentreprenad på aktörer med ursprung i det tredjeland som omfattas av åtgärden.
I kontrakt som omfattar leverans av varor ska den utvalda anbudsgivaren även åläggas att under kontraktets giltighetstid säkerställa att de varor som levereras och tjänster som tillhandahålls i samband med fullgörandet av kontraktet, och som har sitt ursprung i ett tredjeland som omfattas av åtgärden, utgör högst 50 procent av kontraktets totala värde. Det saknar betydelse huruvida dessa varor eller tjänster levereras eller tillhandahålls direkt av den utvalda anbudsgivaren eller av en underleverantör.
Den anbudsgivare som tilldelats kontraktet ska dessutom åläggas att på begäran av den upphandlande enheten lämna tillräckliga belägg senast när fullgörandet av kontraktet har slutförts. Enligt förordningen anses tillräckliga belägg vara att mer än 50 procent av kontraktets totala värde har sitt ursprung i andra länder än det tredjeland som omfattas av åtgärden. Om det emellertid finns rimliga indikationer på den utvalda anbudsgivarens bristande efterlevnad av skyldigheterna ovan, ska den upphandlande enheten begära relevanta belägg. Den upphandlande enheten ska också begära belägg om kontraktet tilldelas en grupp av aktörer som består av en juridisk person med ursprung i det tredjeland som omfattas av en åtgärd.
Den utvalda anbudsgivaren ska också åläggas att betala en proportionerlig avgift på mellan 10 och 30 procent av kontraktets totala värde om de skyldigheter som avses i andra eller tredje stycket inte fullgörs. Betalningsskyldigheten ska också omfatta situationer där den upphandlande enheten har grundad anledning att betvivla tillförlitligheten hos de belägg som lämnats in.
Den upphandlande enheten ska inkludera en hänvisning till de skyldigheter som anges i förordningen i dokumenten för de upphandlingsförfaranden som omfattas av en åtgärd.
Den upphandlande enheten får undantagsvis besluta att inte tillämpa en IPI-åtgärd i ett upphandlingsförfarande. Undantag är i första hand möjligt om endast anbud från aktörer med ursprung i ett tredjeland som omfattas av en åtgärd uppfyller anbudsvillkoren. Det är dessutom möjligt om beslutet att inte tillämpa åtgärden är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom folkhälsa eller miljöskydd.
När den upphandlande enheten beslutar att inte tillämpa en åtgärd ska den, på ett sätt som beslutas av respektive medlemsstat, lämna information till kommissionen senast 30 kalenderdagar efter att kontraktet tilldelas. Denna information inkluderar den upphandlande enhetens namn och kontaktuppgifter, en beskrivning av kontraktets ändamål, information om aktörernas ursprung och grundvalen som beslutet att inte tillämpa åtgärden bygger på samt en detaljerad motivering till att undantaget tillämpas. Den upphandlande enheten ska dessutom i tillämpliga fall lämna andra uppgifter som den finner användbara.
Den upphandlande enheten ska via databasen TED rapportera till kommissionen om tillämpningen av IPI-åtgärder som en del av informationen om tilldelning av kontrakt (annons i efterhand). Denna rapport ska för varje relevant förfarande innehålla information om tillämpningen av åtgärder, antalet anbud som mottagits från tredjeländer som omfattas av den relevanta åtgärden, antalet anbud för vilka uteslutningen av anbud eller poängjusteringen tillämpats och tillämpningen av särskilda undantag från åtgärden.
I praktiken sker rapporteringen genom att fylla i särskilda fält i databasen TED. Kommissionen ska använda dessa uppgifter i sin regelbundna rapportering som krävs enligt förordningen.
Webbplatsen Upphandling.fi
Mer på webben
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.