En anbudskartell avser situationer där företag som under normala omständigheter skulle konkurrera med varandra kommer överens om sina förfaranden eller på något annat sätt förenhetligar dem i samband med ett anbudsförfarande i syfte att höja priserna eller sänka kvaliteten på produkterna eller servicen.
Offentliga samfund och företag använder sig ofta av anbudsförfaranden för att få det totalekonomiskt fördelaktigaste alternativet för sina pengar. Köparna strävar efter låga priser och/eller bättre produkter för att spara eller för att frigöra resurser för andra syften. Kostnadsbesparingar, innovationer och produkter av bättre kvalitet uppnås dock endast när företagen verkligen konkurrerar med varandra. Det vill säga då företagen ärligt och självständigt beslutar om sina försäljnings- och leveransvillkor.
De upphandlande enheterna bör ge akt på kartellernas skadlighet och lära sig att upptäcka möjliga kännetecken på karteller. OECD har gett ut anvisningar som uttryckligen är avsedda för de offentliga upphandlingsmyndigheterna. I anvisningarna presenteras även metoder med vilka upphandlarna kan hindra missbruk i form av karteller.
Anbudskarteller är förbjudna i alla OECD-länder och de kan leda till påföljder i enlighet med konkurrensbestämmelserna. I en del av medlemsländerna får anbudskarteller också straffrättsliga följder.
Exempel på karteller:
Anbudskartellerna främjas bland annat av följande särdrag hos en bransch, produkt eller tjänst
och situationer där
Om den upphandlande enheten misstänker att det föreligger en anbudskartell finns det skäl att omedelbart kontakta Konkurrens- och konsumentverket, som ger närmare anvisningar i frågan.
Marknadsdomstolen har även i fallet MAO:552/2024 bedömt uteslutandet av anbud i fråga om bolag som hör till samma koncern. Den upphandlande enheten hade uteslutit anbudsgivarna ur anbudsförfarandet och motiverat sitt avgörande med prövningsberoende uteslutningsgrunder. Likheterna i anbuden framgick bland annat av att ändringssökandena hade haft samma lednings- och ansvarspersoner samt att samma personer hade deltagit i inlämnandet av ändringssökandenas anbud, dvs. samma verkställande direktör, samma styrelsemedlemmar, samma saneringsövervakare samt samma ansvarsperson för fraktarrangemangen och arbetsledningen. Ändringssökandena hade haft bolagsspecifika Cloudia-koder och kontaktpersoner för anbuden. Marknadsdomstolen ansåg att den upphandlande enheten med fog hade kunnat bedöma att förhållandet mellan ändringssökandena hade haft en konkret inverkan på innehållet i deras anbud och att ändringssökandenas anbud inte var självständiga och oberoende. Uteslutningen hade sålunda varit motiverad redan med stöd av 3 § 1 mom. i försörjningslagen.
I motiveringarna till marknadsdomstolens avgöranden hade man beaktat rättspraxis från EU-domstolen, enligt vilken enbart ställningen som anknuten enhet inte utgör en grund för uteslutande (C-538/07 Assitur, EU:C:2009:317), att leverantörer som tillhör samma grupp kan uteslutas från samma upphandlingsförfarande, om det på grund av obestridliga omständigheter förefaller som om deras anbud inte har utarbetats självständigt (C-144/17 Lloyd's of London, EU:C:2018:78), och att det skulle strida mot principen om likabehandling att låta anbudsgivare lämna in icke-självständiga anbud som på så sätt skulle kunna ge dem otillbörliga fördelar i förhållande till andra anbudsgivare (C-416/21, J. Sch. Omnibusunternehme och K.Reisen EU:C:2022:689).
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.