En anbudsgivare kan för att fullgöra en upphandling ta hjälp av andra företag och samarbetspartner. Det kan till exempel vara fråga om deltagande i ett anbudsförfarande i grupp, anlitande av underleverantörer eller internt samarbete inom en företagsgrupp. Vid underentreprenad beställer den upphandlande enhetens avtalspart prestationer som ingår i upphandlingskontraktet av en tredje part. Underleverantörskontrakt ingås inte mellan den upphandlande enheten och underleverantören, utan mellan den upphandlande enhetens avtalspart och underleverantören.
Den upphandlande enheten kan kräva att anbudsgivaren i sitt anbud anger vilken del av kontrakten som den avser lägga ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås. Ett sådant meddelande begränsar inte den huvudsakliga anbudsgivarens ansvar för att genomföra upphandlingen.
Den upphandlande enheten har rätt att i samband med varje upphandling fastställa vilka underleverantörer som är betydelsefulla med tanke på upphandlingen och i fråga om vilka information ska ges, på ett sätt som inte medför tolkningsproblem. Bara leverantörer som konkret deltar i framställningen av en vara eller tjänst ska betraktas som underleverantörer. Det är inte ändamålsenligt att samarbetspartner såsom exempelvis en tjänsteleverantörs varuleverantör eller revisionssammanslutning betraktas som underleverantörer.
Den upphandlande enheten kan dock i princip inte förbjuda anbudsgivarna att anlita underleverantörer, om det inte finns särskilda skäl till det (t.ex. domarna C-176/98, Holst Italia (EU:C:1999:593) och C-314/01, Siemens och ARGE Telekom (EU:C:2004:159). Den upphandlande enheten har därför rätt att kräva att anbudsgivaren redan i sitt anbud uppger vilka delar av kontraktet som kommer att utföras som underentreprenad och även uppger de föreslagna underleverantörerna. Uppgifterna om vilken andel av de väsentliga arbetena som kommer att utföras genom underentreprenad och namnen på de underleverantörer som kommer att utföra arbetena kan vara av betydelse för den upphandlande enheten med tanke på hanteringen av ekonomiska och andra risker. Den upphandlande enheten kan även använda dessa uppgifter vid bedömningen av anbudsgivarens tekniska och ekonomiska lämplighet.
Skyldighet att ge uppgifter om underleverantörer
Vid byggentreprenadkontrakt eller vid upphandling av tjänster som ska tillhandahållas vid en anläggning under direkt tillsyn av den upphandlande enheten ska den upphandlande enheten senast då fullgörandet av upphandlingskontraktet påbörjas kräva att den valda anbudsgivaren uppger namn på, kontaktuppgifter till och lagliga företrädare för sina underleverantörer som deltar i byggentreprenaderna eller tjänsterna, i den mån de är kända vid den tidpunkten. Den valda anbudsgivaren ska under upphandlingskontraktets giltighetstid även meddela ändringar i fråga om underleverantörerna och ändringar i nämnda uppgifter.
Begäran om information ger transparens i den kedja av underleverantörer som huvudentreprenören anlitar. Till följd av den ökade öppenheten i fråga om underleverantörskedjan får de upphandlande enheterna information om vem som är närvarande på de byggplatser där byggentreprenader utförs eller vilka företag som tillhandahåller tjänster i eller vid byggnader, infrastrukturer eller områden, såsom skolor, idrottsanläggningar, hamnar eller motorvägar som de upphandlande enheterna ansvarar för eller utövar direkt tillsyn över. Skyldigheten att ge information gäller dock inte uppgifter om huvudentreprenörens varuleverantörer.
Den upphandlande enheten kan utvidga informationsskyldigheten också till andra upphandlingskontrakt och kontrakt längre ned i underleverantörskedjan. Uppföljningen av och öppenheten i fråga om de arbeten som utförs i form av underentreprenad främjar den upphandlande enhetens möjligheter att fästa vikt vid bekämpningen av grå ekonomi. Den upphandlande enheten ska dock ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och inte kräva att företagen lämnar in utredningar som de har mycket svårt att skaffa. Den upphandlande enheten ska också se till att det inte synnerligen långt ned i leverantörskedjan ställs krav som kan leda till att marknaden krymper och anbuden blir färre.
Begränsning av underentreprenad
Vid upphandling av byggentreprenader och tjänster samt vid monterings- eller installationsarbeten inom ramen för varuupphandling får den upphandlande enheten kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av anbudsgivaren eller en deltagare i gruppen. Särskilt kritiska arbeten kan vara till exempel sådana arbeten i anslutning till byggentreprenader eller tjänster som är mycket krävande eller farliga eller annars förknippade med betydande risker och där en så kort tillsyns- och ansvarskedja som möjligt är motiverad. Arbetenas kritiska natur kan också bero på aspekter som hänför sig till kvalitetssäkringen, avtalspartens erfarenhet och kunnande samt avtalsrätten.
Byte av underleverantörer
Den upphandlande enheten kan kontrollera om någon av de uteslutningsgrunder som anges i 80 eller 81 § är tillämplig på underleverantörerna. När den upphandlande enheten beslutat kontrollera eventuella uteslutningsgrunder i fråga om en underleverantör och upptäcker att det finns en obligatorisk uteslutningsgrund, ska den upphandlande enheten kräva att anbudsgivaren byter ut underleverantören. Om en av prövning beroende uteslutningsgrund gäller i fråga om en underleverantör, får den upphandlande enheten kräva att underleverantören byts ut mot en annan underleverantör. Kontrollen av uteslutningsgrund görs i enlighet med 87–89 § i upphandlingslagen.
Om det finns en obligatorisk eller av prövning beroende uteslutningsgrund i fråga om en underleverantör, kan anbudssökanden eller anbudsgivaren lägga fram en utredning om avhjälpande åtgärder. Om den upphandlande enheten på basis av utredningen anser att tillförlitligheten är tillräcklig trots att det finns en grund för uteslutning, får den upphandlande enheten inte kräva att anbudsgivaren byter ut underleverantören.
Läs mer
På rådgivningsenhetens webbplats
Mer på webben
Rättspraxis