Med uppdelning av upphandling avses att en naturlig upphandlingshelhet delas upp i delar till exempel så att de olika delarna av helheten kan konkurrensutsättas var för sig. Uppdelningen kan också ske så att den upphandlande enheten vid ett och samma anbudsförfarande anger vilka delar anbudsgivaren kan ge ett delanbud på.
Skyldighet att dela upp en upphandling i delar
Vid EU-upphandlingar ska den upphandlande enheten i regel dela upp upphandlingen i separata delar eller konkurrensutsätta delarna genom separata anbudsförfaranden. Skyldigheten anknyter till upphandlingslagens mål att förbättra små och medelstora företags ställning vid offentlig upphandling.
En upphandling kan också delas upp i delar genom att minst två leverantörer väljs för ett ramavtal eller genom att ett dynamiskt inköpssystem införs. Skyldigheten att dela upp en upphandling i delar gäller inte upphandling inom ramavtal enligt 43 § i upphandlingslagen.
Den upphandlande enheten får ange storleken på och föremålet för de olika delarna.
Undantag från uppdelningsskyldigheten
En upphandlande enhet kan låta bli att dela upp en upphandling i delar, om en uppdelning av grundad anledning inte är möjlig. Grundade anledningar kan hänföra sig till upphandlingens eller upphandlingsförfarandets art eller omfattning, genomförandesättet, det övergripande ansvaret eller de risker som är förenade med uppdelningen av upphandlingen. Den upphandlande enheten kan också låta bli att dela upp upphandlingen i delar, om den föregås av en marknadsundersökning som avses i 65 § i upphandlingslagen Den upphandlande enheten kan dessutom låta bli att dela upp upphandlingen i delar, om uppdelningen avsevärt ökar den upphandlande enhetens eller leverantörens administrativa kostnader eller skulle leda till en ständig kostnadsökning.
Motiveringsskyldighet
Om den upphandlande enheten inte delar upp upphandlingskontraktet i delar, ska den ange skälen till detta i upphandlingsdokumenten, upphandlingsbeslutet eller den särskilda rapporten om upphandlingsförfarandet.
Skäl för att dela upp en upphandling i delar och konkurrensutsätta den som en helhet anges förutom i 75 § i upphandlingslagen även i förarbetena till lagen (RP 2/2026 rd, s. 99). Den upphandlande enheten kan med fördel i sin motivering jämföra sin egen praktiska situation med de motiveringar som anges i lagen.
I fråga om EU-upphandlingar kan upphandlingsenhetens beslut om att inte dela upp en upphandling överklagas hos Marknadsdomstolen. I riksdagsbehandlingen av lagen (EkUB 16/2026) har det preciserats att ändringssökande vid beslut att inte dela upp en upphandling avser innehållet i anbudsförfrågan, varvid besvär ska anföras innan anbudstiden löper ut. Till Marknadsdomstolen kan enligt upphandlingslagen dock inte föras ett beslut eller avgörande som gäller den upphandlande enhetens beskrivning enligt 124 § av hur upphandlingen förberetts.
Förbjuden uppdelning
Uppdelning av en upphandling i delar bör särskiljas från det förbud mot att dela upp upphandlingar som avses i 31 § i upphandlingslagen. Det är förbjudet att dela upp upphandlingar i avsikt att kringgå lagbestämmelser, att beräkna det uppskattade värdet med exceptionella metoder eller att kombinera upphandlingar med olika tröskelvärdet på ett konstgjort sätt.
När en upphandling delas upp i delar så att anbudsgivarna kan ge delanbud påverkar uppdelningen inte upphandlingshelhetens uppskattade värde, eftersom alla delanbud ska beaktas vid beräkningen av det uppskattade värdet. När en upphandling delas upp så att de olika delarna konkurrensutsätts var för sig bör man dock se till att det inte blir fråga om sådan lagstridig uppdelning av upphandlingen som görs för att kringgå upphandlingslagstiftningen.
Öppenhet
Den upphandlande enheten ska ange i upphandlingsannonsen om ett anbud får lämnas för en, flera eller alla delar. Om anbud får lämnas för flera eller alla delar får den upphandlande enheten begränsa antalet delar som ett anbud från samma anbudsgivare kan väljas till. I sådana fall ska den upphandlande enheten ange i upphandlingsannonsen det högsta antalet delar som anbud från samma anbudsgivare kan väljas till. Den upphandlande enheten ska i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan ange de objektiva och icke-diskriminerande regler som den tillämpar när den avgör till vilken del en anbudsgivares anbud väljs i det fall att en anbudsgivares anbud väljs till fler delar än det högsta tillåtna antal som anges i upphandlingsannonsen.
Den upphandlande enheten bör alltså på förhand uppge vilka delar dess upphandlingshelhet består av och beträffande vilka delar anbudsgivarna kan lämna delanbud. Den upphandlande enheten har prövningsrätt när det gäller att definiera de olika delarna samt bestämma hur många delar samma anbudsgivares anbud kan väljas till.
En upphandling kan delas upp i delar vid alla upphandlingsförfaranden. I samband med öppet eller selektivt förfarande, förhandlat förfarande, konkurrenspräglad dialog eller ramavtal kan uppdelningen genomföras till exempel så att de varor eller tjänster som ska upphandlas delas in i olika varu- eller tjänstekategorier eller genom att upphandlingen delas upp regionalt. När det är fråga om entreprenader kan upphandlingen också till exempel delas upp i underentreprenader. I samband med ramavtal kan uppdelning också genomföras så att man i ramavtalet inkluderar flera leverantörer som kan väljas i enlighet med de förutsättningar som nämns ovan.
Kombinerad upphandling
Den upphandlande enheten får också kombinera flera eller alla delar i ett och samma upphandlingskontrakt. Då ska den upphandlande enheten ange i upphandlingsannonsen vilka delar eller grupper av delar som kan kombineras.
Målet att underlätta små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling kan nämligen bli svårare att nå om de upphandlande myndigheterna förpliktas tilldela kontraktet del för del även när detta skulle innebära att man måste godta avsevärt sämre lösningar jämfört med en tilldelning som slår samman flera eller samtliga delar av kontraktet. I de fall där möjligheten att tillämpa en sådan metod tydligt har angetts i förväg kan den upphandlande enheten göra en jämförande bedömning av anbuden för att fastställa om de anbud som lämnats av en särskild anbudsgivare för en specifik kombination av delar som helhet skulle uppfylla de tilldelningskriterier gällande ekonomisk fördelaktighet som i enlighet med direktivet fastställts för dessa delar bättre än anbuden för de berörda enskilda delarna betraktade separat. Då kan den upphandlande enheten tilldela anbudsgivaren ett kontrakt som kombinerar de berörda delarna. Den upphandlande enheten ska göra en jämförande bedömning som avses ovan genom att först fastställa vilka anbud som bäst uppfyller de fastställda tilldelningskriterierna för varje enskild del och sedan jämföra detta med de anbud som lämnats av en särskild anbudsgivare för en specifik kombination av delar som helhet.
Läs mer
På rådgivningsenhetens webbplats
Övrigt material
Rättspraxis