Kommissionens anvisningar om behandlingen av anbudsgivare från tredjeländer

Europeiska kommissionen publicerade i maj 2025 på sin webbplats frågor och svar om behandlingen av anbudsgivare från tredjeländer vid offentlig upphandling. Kommissionens anvisning bygger på EU-domstolens avgöranden i två fall. Anvisningen fungerar som tolkningsstöd för de upphandlande enheterna om t.ex. ett kinesiskt företag deltar i anbudsförfarandet. Kommissionens anvisning är inte juridiskt bindande.

Vad är det fråga om i de rättsfall som ligger till grund för anvisningen?

Bägge fallen gällde anbudsgivare från så kallade tredjeländer. Med tredjeländer avses länder utanför EU:s inre marknad samt sådana länder med vilka EU inte har ingått frihandelsavtal (GPA) eller något annat internationellt avtal om offentlig upphandling.

I ärendet C-652/22 (Kolin) var det fråga om kroatisk upphandling av järnvägsbyggen enligt försörjningsdirektivet. Det turkiska företag som deltog i anbudsförfarandet bestred beslutet om tilldelning av det offentliga kontraktet.

Domstolen avvisade begäran om förhandsavgörande i detta avseende. Domstolen ansåg att rätten enligt upphandlingsdirektivet att lämna anbud vid ett öppet upphandlingsförfarande i unionen inte omfattar anbudsgivare från tredjeländer. Sådana anbudsgivare kan inte heller åberopa unionsrätten för att bestrida ett upphandlingsbeslut. Domstolen konstaterade att frågan om rätten att delta för anbudsgivare från tredjeländer i offentliga upphandlingsförfaranden i medlemsstaterna hör till unionens exklusiva behörighet och att medlemsstaterna inte har rätt att lagstifta i frågan.

I mål C-266/22 (Qingdao)handlade det om rumänsk upphandling av elmotortågsätt. Upphandlingsbeslutet överklagades av en anbudsgivare som hade uteslutits ur upphandlingsförfarandet på grund av att bolaget har sitt säte i Kina. Uteslutningen grundade sig på rumänsk nationell lagstiftning.

Domstolen konstaterade med hänvisning till domen i målet Kolin att medlemsstaterna inte får lagstifta på området för den gemensamma handelspolitiken om unionen inte har gett sitt bemyndigande eller antagit någon rättsakt som ska genomföras. I sådana fall är det inte möjligt att tillämpa bestämmelser i den nationella lagstiftningen, enligt vilka den upphandlande enheten är skyldig att utesluta ekonomiska aktörer från tredjeland. Det ankom på den upphandlande enheten att avgöra om anbudsgivare från tredjeland skulle ges tillträde eller uteslutas.

Vilka frågor besvaras i anvisningen?

I sitt dokument svarar kommissionen bland annat på

• vilka upphandlingar som omfattas av de principer som följer av rättspraxis
• hur principerna tillämpas om en gruppmedlem, en anbudsgivares underleverantör eller en resursenhet kommer från ett tredjeland
• hur principerna kan beaktas i den nationella lagstiftningen
• vad den upphandlande enheten ska beakta vid sin prövning när den fattar beslut om uteslutning av en anbudsgivare från ett tredjeland
• vad den upphandlande enheten ska beakta om den beslutar att tillåta en anbudsgivare från ett tredjeland att delta i anbudsförfarandet
• vilka rättigheter anbudsgivare från tredjeländer har till exempel att överklaga.

Läs mer

Mer på webben

Anvisning på kommissionens webbplats (på engelska)

C-652/22 (Kolin) (Eurlex)

C-266/22 (Qingdao) (Eurlex)

På rådgivningsenhetens webbplats

Anbudsgivare från tredjeländer på EU:s upphandlingsmarknad | Upphandlingar

Kansainvälinen julkisten hankintojen instrumentti IPI | Hankinnat