Enligt rådgivningsenhetens utredning gav Marknadsdomstolen under 2017–2019 omkring 360 avgöranden där upphandlingslagen (1397/2016) eller försörjningslagen (1398/2016) tillämpades. I cirka 160 av dessa avgöranden ansåg Marknadsdomstolen att den upphandlande enheten på ett eller annat sätt handlat i strid med upphandlingslagstiftningen.
Enligt Hilmas statistiska material publicerades det sammanlagt 40 015 upphandlings- eller direktupphandlingsannonser i Finland under åren 2017–2019. När man ser till antalet fall vid Marknadsdomstolen kan man konstatera att uppskattningsvis omkring 1–2 procent av de utannonserade upphandlingarna går till domstolen.
Under den undersökta perioden hittade Marknadsdomstolen alltså något att anmärka på i 0,4 procent av upphandlingarna.
De fel som Marknadsdomstolen kommit fram till delades i utredningen in i fyra kategorier, som baserar sig på skeden i upphandlingsprocessen:
Därefter gjordes en noggrannare indelning av felen inom respektive kategori och en granskning av hur ofta felen i respektive skede förekommer.
Utredningen visade att fallen där Marknadsdomstolen ansåg att den upphandlande enheten brutit mot upphandlingslagstiftningen oftast gällde utarbetandet av anbudsförfrågan och behandlingen av anbud. Det mest typiska felet i utarbetandet av anbudsförfrågan gällde bestämningen av jämförelsegrunderna. Särskilt i beskrivningen av kvalitativa jämförelsegrunder förekom problem med att anbudsgivarna inte utgående från de angivna jämförelsegrunderna kunde bedöma hur anbuden skulle jämföras.
Rådgivningsenhetens tidigare utredning om marknadsdomstolens rättspraxis publicerades år 2011 (på finska). Nu undersöktes de vanligaste felen i tillämpningen av upphandlingslagen från 2007. När resultaten från dessa två undersökningar jämförs med varandra, kan man till exempel se att det nu inte förekommer fel som gäller beräkningen av det uppskattade värdet eller definitionen av upphandlande enhet. I regel verkar också antalet fel i olika skeden av processen ha minskat. Överlag kan man konstatera att fallen i Marknadsdomstolen har minskat.
Också ändringarna i upphandlingslagstiftningen har antagligen bidragit väsentligt till det minskade antalet fall och uppkomsten av fel. Till exempel höjdes de nationella tröskelvärdena i upphandlingslagen år 2017. Det är alltså numera upphandlingar av större värde som hör till Marknadsdomstolens behörighet. Andra bidragande orsaker till att felen minskat kan vara till exempel flexiblare bestämmelser om nationella upphandlingar och nivån på den lagstiftade skyldigheten att motivera upphandlingsbeslut.
Rådgivningsenheten kommer att använda resultaten av utredningen i sin egen verksamhet och försöker rikta sin rådgivning till de skeden och teman i upphandlingsprocessen där utmaningarna är störst.
Den avgiftsfria e-publikationen Hankintaprosessien virheet markkinaoikeudessa 2017–2019 kan laddas ner i Kommunförbundets publikationsbank. Ett svenskt sammandrag kommer att publiceras senare.
I utredningen granskades sådana förfaranden i upphandlingsprocessen som Marknadsdomstolen konstaterat strida mot upphandlingslagstiftningen. Utredningen gällde Marknadsdomstolens beslut under perioden 1.1.2017–31.12.2019, då de nya upphandlingslagarna gällt.
Frågor kring tillämpningen av upphandlingslagen och förfaranden vid offentlig upphandling
Vi betjänar upphandlande enhet i ärenden som gäller offentlig upphandling, speciellt rådgivning om lagstiftningen. Vi rekommenderar att du i första hand använder vår serviceadress.